Om is, mystik och naturvetenskaplig världsbild

Isen har lagt sig över mina paddelvatten och jag får hålla tillgodo med andra källor att sörpla världen ur. T.ex radions teologiska rum om mystik.

Är det sant att människor idag söker sig till mystiken i flykt undan en naturvetenskaplig världsbild? Eller kan det vara så att andra, precis som jag, faktiskt ur just denna beskrivning av vår omvärld och oss själva i större utsträckning än ur bibeln och postillan finner våra djup att sakta sväva över, detaljer att plötsligt sjunka in i och evolutioner att omslutas av?

Kan det vara så att vi alla finner vår föda i den mylla som är oss mest bekant. Ola Sigurdsson finner den i de sammanhang som kyrkorna formulerat genom historien. Jag finner den bland fågelvingar, paddeltag och livets evolutionshistoria. Det betyder inte att all mylla är lika god. Jag tror inte det går lika bra med selleri eller med den flygande spaghettiguden. Och jag tror inte att den unge Jihadbombaren kommer att få uppleva några jungfrur alls - han bara förstör andras möjligheter att göra det. Men jag tror inte heller att den ena myllan måste utesluta den andra. Koranens eller bibelns mystik utesluter inte evolutionens. Och evolutionsteorin utesluter på intet sätt mystiken. Det är bara att fortsätta att försöka vidga sina sinnen. Och sörpla på.

p.s.

Glöm inte Jarawafolkets kamp! Se förra bloggen och www.survivalinternational.org/tribes/jarawa